Men ändå... Åh så skönt det är att komma hem igen! Och på något underligt vis har man förutom minnen och diverse udda inköp fått med sig nya ögon hem. Man ser på det gamla invanda med kärleksfull förvåning. Varför har man inte sett det förut? Att i denna lilla vrå av världen är himlen högre, gräset svajigare, molnen fluffigare, korna fetare, hästarna långbentare. Till och med människorna är vackrare :) Ja ni förstår kanske... En och annan utflykt skadar inte. Men jag trivs alldeles, alldeles bra på min lilla plätt i universum.
Smultron finns det här...
...och gurkört...
...och riddarsporrar som skimrar i solen.
Trädgården ger mig buketter för olika behov. Sideneterneller hänger jag upp och ner och torkar - för ögats skull.
Morotsvarianten åker direkt i grytan.
Änglarna flyger naturligtvis högt hos mig. Det är ett säkert tecken; då blir det vackert väder!
Velinga...
Jag är hemma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar